Präst Andreas Nicolai Thorinus

Kyrkoherde i Sorunda. Blev ca 74 år.

Äktenskap med Hustru Nn Månsdotter (- >1672)

Äktenskap med Hustru Nn Becchius

Noteringar

Uppgifterna är hämtade från Strängnäs stifts herdaminne: Aurelius, Hagström och Collmar.

SORUNDA PASTORAT ANDREAS NICOLAI THORINUS 1653_1670

Namnet Thorinus kommer från födelseorten Thorö (Torö) och flera arv av gårdsandelar i Ösmo pekar
på att Andreas Nicolai hade en djup släktförankring i Södertörn. Täljeborgaren Peder Andersson var
hans farbror, varför faderns namn bör ha varit Nicolaus Andersson. Dessa bröder ärvde efter sin mor
delar i Norra gården i Sittersta i Ösmo socken, vilka senare tillföll Thorinus med ett första uppbud
1654. I Valla Lillegård ärvde han en systerdel, en sjundedel av hela gården och 1651 löste han till sig
Södergården i Valla av sina "medbördesmän och arvingar", omkring tjugo personer.

Andreas Nicolai blev student i Uppsala 1624, i Greifswaid 1638 samt fil mag i Helmstedt 1640 och han
njöt under sina studieår stipendier från stiftet.När han kom hem 1640 begärde han 15 oktober tjänst
hos domkapitlet men det tycks ha dröjt till 1643, då han efter hänvändelse av biskop Paulinus till
kanslern 26 april blev antagen till lektor uid Strängnäs gymnasium, till en början i matematik.Då
Thorinus prästvigdes 25 juni 1645 var han lektor i logik. Åren 1646 och 1651 var han gymnasiets
rektor och vid den stora försäljningen av gymnasiets gårdar i Strängnäs köpte han en 1649.

Är 1652 utnämndes Thorinus till förste teologie lektor och kyrkoherde på Överselö, varvid
domkapitlet rekommenderade honom 18 mars. Knappt hade han tillträtt förrän förflyttning till
Sorunda kom på tal. Han arbetade själv ivrigt for denna förändring som ett konfidentiellt brev från
honom till kaplanen Laurentius Laurentii visar.Med prosten Anastasii frånfälle var huvudorsaken till
Toröbornas strävanden efter eget pastorat ur världen. När domkapitlet behandlade frågan 2 april
1652 biföIls greve Johan Oxenstiernas önskemål om en god man till kyrkoherde, vilken, utöver den
gamle komministern, höll sig med en adjunkt, som kunde bo på Torö. Domkapitlet trodde Sorunda
sockenbor skulle bli belåtna med Andreas Thorinus, "deras egen infödde". Thorinus utnämndes
genom kungligt brev 26 maj och domkapitlet bekräftade 29 juni till Sorunda att hans kallelse hade
gått fullt lagligt till. I Överselö finns han antecknad i Series pastorum med tillägget att han genast blev
Pastor och prost i Sorunda. En reservation författades dock 9 december 1652 av Johan Oxenstierna,
Seved Bååt och Henrik Horn, inte mot Thorinus person, som de själva beviljat, men mot att Sorunda
pastorat skulle lyda under Amiralitetskollegium och reserveras for skeppsprästerna. Thorinus erhöll
biskopens fullmakt på Sorunda pastorat 28 juni 1652 men står ännu upptagen bland lektorerna i
längden över de präster, som bevistade Johan Casimirs begravning i september detta år. Fullmakten
visade han under den process han fick föra mot företrädarens arvingar 1654, varvid de uppgav att
Toröborna hade nekat att lämna tionde till "salig Anastasii barn" eftersom de ej haft någon präst på
ön under tre år. Husesyn mellan Thorinus och företrädaren hade hållits 19 mars 1653. Den nye
kyrkoherden menade inför rätten att synemännen hade handlat orätt, men fick inte stöd för den
uppfattningen. Däremot biföll man prostens begäran att vad som fanns kvar av sterbhusets egendom
i Sorunda skulle arresteras för att täcka kostnaderna för förskingrade prästgårdsinventarier. Andreas
Thorinus bevistade riksdagarna i Stockholm 1652 och 1660. Vid den sistnämnda betygade såväl han
som M Petrus Grubb att de icke hade varit tillfrågade av sin biskop, då stadskassören Erik Johansson,
som bedrivit hor med Ditmars änka, av biskop Matthir utan konsistoriets kännedom fick tillåtelse att i
Salems socken åter bli "intagen i Guds församling". Som pastor och prost i Sorunda utsågs Thorinus
vid stiftssynoden 1653 till preses vid nästa prästmöte, då hans synodalavhandling bar titeln De
sacramentis in genere. År 1655 hemsöktes Sorundatrakten av sjukdom och Thorinus drabbades själv
så att han fruktade döden, varför han skrev till biskopen och bad honom ha hans hustru och små
barn i åtanke. Men redan två dagar senare var prosten i stånd att tillsammans med nio bönder underteckna
en redogörelse för Lilla gården i Väfsla by, en utjord i Ulvestad samt ett ängsstycke vid Stutby, vilka
egentligen hörde till kyrka och klockarbol. På prostens begäran förbjöd häradsrätten vid marstinget
1658 fortsatt åverkan på prästgårdens skog. I maj 1663 försvarade han sig mot en sockenbo, som
menade att han i en predikan hade beskyllt häradshövdingen för att ta mutor. Sedan Thorinus lagt
fram konceptet dömdes motparten till böter. Han låg ofta i fejd med sockenborna om
prästrättigheterna, som han var missnöjd med och klagade över i domkapitlet och vid tinget: "Vad är
det nu en fattig bondpastor haver annat än det lilla smöret" och "Aldrig fick jag någon gris eller kalv i
Sorunda av bönderna". Liksom sina företrädare frinjöt han taxan, prästpenningarna och utjorden i
Ullevi. En vigsel mellan Thomas Gärffelt och Christina Rosenhielm, som prosten Thorinus 28
december 1667 förrättade på Malmsjö i Grödingen utan föregående lysning, Ledde till rannsakan av
prosten Isaac Wattrangius. Magister Andreas bad i ett brev 1668 biskopen om överseende med hans
felande i denna sak och förklarade att han inte förmådde resa till Strängnäs eftersom han led av värk
i alla lemmar, huvudet och bröstetos. Han avled före 24 augusti 1670 enligt domkapitlets protokoll.
Hans gravsten till vänster om altaret i Sorunda kyrka bär årtalet 1675, tydligen det år då stenen lades.
Av- och tillträdessyn på prästgården hölls 22 september 7673 av prosten Olaus Weldt i Ösmo.
Gift med 1) NN enligt Aurelius er Beckia. Hagströms uppgift att hon var dotter till kyrkoherde
Becchius i Julita kan icke godtas, då någon kyrkoherde med det namnet icke existerat där. 2) N N
Månsdotter, dotter till kyrkoherde Magnus Johannis i Vintrosa enligt Follén. Hon omtalas i
domkapitlet som änka 24 augusti 1670 och begärde ytterligare ett nådår 12 juni 1672 men nöjde sig
med den nye kyrkoherdens erbjudande om en del av prästgårdens inkomster. Hon avled före 7 mars
1677, då domkapitlet konfirmerade hennes testamente till förmån för de två yngsta sönerna.
Dödsfallet synes ha inträffat i Strängnäs, där hon var bosatt i slutet av sitt liv.

Barn:
Jacobus Thorinus, student i Uppsala 1667 efter skolgång i Strängnäs. Prästvigd 13 september
1670 och död 1676 som kollega i Nyköping.

Andreas Thorinus, intogs i gymnasiet i Strängnäs från trivialskolan 1659 och blev student i Uppsala
1667 samt studerade enligt Lagerholm vid flera utländska universitet. Han sökte i domkapitlet
3 februari 1675 stiftsstipendium och 19 maj konrektoratet i Strängnäs skola men fick 7 juli endast
besked att han skulle snarast ihågkommas. Han bjöd upp faderns gård i Strängnäs 18 augusti 1678
enligt domkapitlets protokoll. tyckte enligt Collijn skriflten "Carmen jubileum..." 1664.

Magnus Thorinus inskrevs 1678 i Strängnäs gymnasium efter att förut ha gått i trivialskolan. Blev
student i Uppsala 1684 och avled som kyrkoherde i Trosastad 18 december 1720,"då han här i
världen hade smakat världens bitterhet i 61 år".

Olaus Thorinus flyttade samtidigt med brodern från trivialskolan till gymnasiet i Strängnäs.
Levde 1684, då han bevistade rannsakningarna om de forna gymnasiegårdarna.

Dotter (Kerstin)gift före prästgårdssynen 1673, där det talas om änkan, sönerna och en måg.

tryckta skrifter: Tree andeiiga wijsor... 1642 odn 1647. Collijn. De angelis...1651. UUB.
Disp. Gymnastice Stregnesie 1630-1704.




Enligt historieskrivaren Starbäck ska Andreas grundligt skrämt upp Stockholm.
Dagen efter midsommardagen 1656 rådde i Stockholm en allmän oro,
emedan kyrkoherden i Sorunda skrivit att Holländska flottan landsatt
folk vid Södertälje som skövlat landet och var på väg emot huvudstaden.
Man arbetade med rastlös iver på skansen utanför södermalm,
av vilken Skanstull sedermera fått sitt namn, och rustade sig även i
övrigt att kraftigt motsätta sig fienden. Ryktet befanns emellertid
ogrundat, men man ansåg dock att det skulle vara klokt att
försvara inloppen mot Stockholm genom att befästa Vaxholm,
Dalarö, Sandhamn och Landsort.






runeberg.org/samlaren/1894/0088.html
2) Andreas Thorinus, »förmodligen född på Tborö», Math. Lektor vid
Strengnäs Gymnasium 1643, Theolog. Lektor, prost i ö. Selö 1652, död som
Prost i Sorunda 1670. Har skrifvit en Berättelse om Svenska Antiquiteter
ingif-ven i Kgl. Antiquitets Collegio. Aurelius: Strengnäs Herdaminne I, Drysén:
Lektorer vid Strengnäs Gymnasium. 1651, samma år, som Th. hyllar Arvidi i
dennes Manuductio, har Arvidi hyllat Th. med anagram och latinska disticha
i Thorinus Disputatio Theologica de Angelis.

Personhistoria

Dokument

Källor